Våld i nära relationer

Våld och förtryck i olika former

Det är allt för vanligt att informationsspridning om våld i nära relationer sker genom statistiska siffror och begrepp som inte verkar för att allmänheten ska få en förståelse över de olika våldsbegreppen. Naturligtvis är det viktigt att presentera för politikerna förekomsten av exempelvis mäns våld mot kvinnor är för att motivera fler resurser inom området på nationell nivå. Dock förhindrar fokus på akuta skyddsåtgärder det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer. Samhällsmedborgare behöver erbjudas kunskapsutveckling om hur våld i nära relationer kan utövas. Det är allt för många våldsoffer som idag inte ens vet om att de lever i en våldsam relation förrän våldet har eskalerat, eftersom fokuset i debatten har förflyttats från förebyggande åtgärder till akuta åtgärder. Vid sociala problem är samtliga delar livsviktiga för att komma i bukt med ett problem: förebyggande insatser, akuta insatser och eftervårdsinsatser. Samtliga steg utgör möjligheten för våldsoffer att läka från de skador som våldet har föranlett till. På den här sidan ska vi därför fokusera på att förklara olika våldsformer och hur våldet kan te sig i en nära relation. Om du känner igen dig i någon av våra beskrivningar eller har en anhörig som utsätts för nedanstående handlingar rekommenderar vi dig att kontakta socialtjänsten i din kommun som har de yttersta ansvaret över att samhällsmedborgare som utsätts eller har utsatts för våld i nära relationer får det stöd och skydd som de är i behov av enligt Socialtjänstlagen 5 kapitlet 11§. Om du först vill tala med någon om din situation, kan du kontakta kvinnofridslinjen på 020-50 50 50. Vid akuta situationer, ring alltid 112.

Generellt om våldsutövare och våldsutsatta

På en strukturell samhällsnivå är det generellt sätt män som utövar våld mot kvinnor i en nära relation och det är även därför just detta fenomen är överrepresenterat i debatten. Dock behöver civilsamhället förstå att generella samhällsstrukturer inte är förbestämda lagar på individnivå.

Vem som helst kan utsättas för våld i en nära relation och vem som helst kan utöva våldet. Det spelar ingen roll vilken klasstillhörighet, kön, etnicitet, sexuell läggning, yrkestitel, roll eller social status som individerna har.

Detta är ytterst viktigt att vara medveten om att det aldrig finns några förutbestämda regler eller kriterier för att vara våldsutsatt eller våldsutövare. Generella orsaksförklaringar tillämpas för att få en övergripande förståelse över våldet och är inte en sanning som gäller för samtliga på individnivå. Om vi enbart ser våldet som ett fenomen som utövas genom redan förbestämda kriterier tenderar våldsoffer som inte tillhör normen att osynliggöras och befinna sig i en våldsam relation under en längre tid utan adekvat stöd och skydd från samhället. Därför väljer vi att vara könsneutrala i de flesta beskrivningarna för att så många som möjligt ska kunna känna igen sig.

Narcissistiskt våld

Bryter ner en människa sakta men säkert

Narcissistiskt våld utövas vanligtvis av personer med en narcissistisk personlighetsstörning alternativt av personer som har drag av narcissistisk personlighet. Enligt Eva Träffa (2021) beräknas det att cirka 3-5 % av den svenska befolkningen lider av en narcissistisk personlighetsstörning varpå denna empatistörning är ett samhällsproblem som inte får tillräckligt med uppmärksamhet i offentligheten.

Om du lever med en narcissist i en nära relation så är du utsatt för narcissistiskt våld varpå den vanligaste formen är emotionellt och psykisk misshandel. Narcissister planerar systematiskt sitt våldsutövande och ibland kan våldet ske under flera år för att narcissisten tillslut ska nå sitt mål med våldet. Dagens forskning visar att framförallt barn till narcissistiska föräldrar men även personer som befinner sig i kärleksrelationer löper betydligt högre risk att utveckla Komplex posttraumatisk stressyndrom (CPTSD) varpå dagens forskning även visar att livslängden minskar i genomsnitt med 20 år då kroppens kamp- och flyktrespons ständigt är påslaget så människans celler delar sig allt för snabbt varpå risk för cancer, reumatism, demens och hjärtsjukdomar riskerar att utvecklas som en konsekvens av det narcissistiska våldet.

En narcissist kan vara "overt" eller "covert". En overt narcissist älskar att stå i centrum och det är vanligare att dessa typer av narcissister avslöjas tillskillnad från covert som ofta är asociala.

För att diagnostiseras med narcissistisk personlighetsstörning ska följande kriterier uppfyllas:

En grandios självbild vilket menas att narcissisten tror att hen är överlägsen resten av befolkningen och tror sig vara bättre än alla andra. Den grandiosa självbilden kan vid första anblick upplevas som att personen har en bra självkänsla och stort självförtroende. Men bli inte lurad - narcissister har nämligen ingen självkänsla alls och det är därför de uppfattas som grandiosa. En person med denna störning utvecklar den vid fyra års ålder när barnets hälsosamma narcissism (som gör att vi kan prioritera oss själva och sätta sunda gränser) avstannar i utveckling. Barnet är oftast med om en traumatisk händelse vid denna ålder och får inte skydd från anknytningspersonerna. På så sätt tvingas barnet att utveckla ett falskt skydd som resulterar i en grandios självbild för att reglera ångest och skam. Narcissister upplevs ofta som trevliga, framgångsrika och självsäkra. Detta är bara en fasad för att inte avslöja att narcissister faktiskt saknar helt självkänsla och är i grund och botten väldigt osäkra individer.
Narcissister lider av empatistörningar och har inte förmåga att känna empati för andra individer, inte ens till sina egna barn. Dock skiljer sig narcissister mot andra empatistörningar - då narcissister känner väldigt stor empati för sig själv - även när det inte är befogat. En narcissist kan upplevas som omtänksam - men låt dig inte luras av det. En narcissist kan exempelvis ljuga och överdriva att sin partner är dödssjuk för sin omgivning. Vid första anblick upplevs narcissisten som empatisk och ett offer varpå omgivningen ger narcissisten uppmärksamhet och narcissistens dopamin ökar. Det många dock inte vet är att narcissisten egentligen inte bryr sig om sin sjuka partner utan använder sorgen som ett skådespeleri för att hamna i centrum.
Narcissister har en desperation och livsmål att ha obegränsat med makt, pengar och skönhet. Enligt de studier som idag finns på störningen har de visat sig att en majoritet av politiker och ledare runt om i världen har en narcissistisk personlighetsstörning vilket inte är något avvikande utifrån detta kriterium. En narcissist kan gå över lik för att erhålla makt - exempelvis sno pengar från sina egna minderåriga barn, sprida falska rykten för att klättra i karriären och begå olika typer av brott för att nå framgång.
Narcissister tror att de är övermäktiga och unika som är utvalda med ett större syfte än resterande befolkning. Detta leder till att narcissister aldrig kan erkänna sina brister och saknar helt självmedvetenhet. En narcissist legitimerar alla typer av brott som denne begår eftersom lagarna inte gäller för den som är övermäktig. Tron om att vara unik leder till att narcissisten anser att denne bara ska umgås med andra mäktiga personer.
Narcissisten utnyttjar andra personer för sin egna vinning. En narcissist har alltid en baktanke till varför denne har en relation med en annan individ. Narcissisten kan exempelvis be sin vän som är barnpsykolog att vara gudmor till narcissistens barn. På så sätt kan narcissisten uppge till eventuell socialtjänst vid avslöjande om bristande föräldraförmåga att anklagelserna är felaktiga och hänvisa till den sociala relationen som narcissisten har med barnpsykologen.
Narcissisten är ständigt avundsjuk på sin omgivning utan att de erkänner det. Narcissisten försöker uttala att det är omgivningen som är avundsjuk på de för att dölja sin avund gentemot andra - speciellt om avundsjukan är riktat mot någon med lägre social status. Avundsjukan kan leda till ryktesspridning, förtal och förstörelse för den andra personen. Narcissister är även avundsjuka på sina barn och specifikt på de barnet som är familjens syndabock.
Källa: Narcissistens speglar - om narcissister för anhöriga och vårdpersonal. Av: Gunilla Nilsson och Thomas Silfving. Upplaga 1:1 2015.

Reactive Abuse

Reactive abuse är en av de vanligaste typerna av narcissistisk misshandel som handlar om att narcissisten utsätter den våldsutsatta för upprepat våld under en längre period. Vi vet idag att det är lika traumatiserande att leva i en våldsam relation som att leva i en krigszon. Utifrån detta är det normalt att den våldsutsattas överlevnadssystem slås på. Detta leder i sin tur att den våldsutsatta reagerar på våldet vid tillfällen genom att exempelvis skrika, försvara sig vid fysisk misshandel eller uttrycka beskrivningar om narcissisten som stämmer - exempelvis att våldsutövaren är empatistörd eller manipulativ. Narcissisten använder då den våldsutsattas reaktion på våldet som ännu ett våldsverktyg där narcissisten gaslightar den våldsutsatta och försätter sig själv i en offerposition där narcissisten projicerar och hävdar att det är den våldsutsatta som är förövare på grund av hens reaktioner på våldet.

Triangulering

Triangulering är något som narcissisten använder sig flitigt av dagligen. Med triangulering menas att en tredje part inkluderas i relationen mellan narcissisten och offret utan offrets vetskap. Narcissisten ljuger ofta om händelser för att vända andra mot den som inte har följt det narcissisten har begärt. Narcissisten kan exempelvis hävda att de barn som sagt upp kontakten med narcissisten är allvarligt psykiskt sjuk till resten i familjen så familjen distanserar sig från den våldsutsatta. Narcissisten kan också använda sig av triangulering genom att hävda till den våldsutsatta att det är fler som tycker att den våldsutsatta är dålig och ogillar hen. Detta skapar osäkerhet hos den våldsutsatta som kan börja tveka på om den är hen som kanske är elak. (Danu, M. 2022. Du är inte knäpp - det är din mamma. Egia Förlag. 2:a upplagan.).

Narcissistiska raseriutbrott

Har du någonsin kritiserat en narcissist? Om du har det - eller gör det i framtiden - kommer du troligtvis uppleva ett narcissistiskt raseriutbrott. Narcissister kan vid kritik eller andra motgångar få plötsliga och aggressiva raseriutbrott. Den som lever med narcissisten lär sig att denne inte vet när våldet kommer och det är som att leva dagligen på ett minfält. Plötsligt kan narcissisten bli arg över någon denne kanske dagen innan tyckte var bra och börja skrika, utöva fysiskt och psykiskt våld utan någon skam. (Danu, M. 2022. Du är inte knäpp - det är din mamma. Egia Förlag. 2:a upplagan.).

Emotionellt våld

Emotionellt våld, eller känslomässigt våld, är en våldsmetod som narcissister använder sig av flitigt för att bryta ner den våldsutsattas självkänsla och skadar den våldsutsatta rent känslomässigt. Givetvis innehåller alla olika våldsformer emotionellt våld där den våldsutsatta skadas känslomässigt. Det emotionella våldet i narcissistiskt våld går dock hand i hand med narcissistens empatistörning. Narcissisten kan exempelvis hävda att den våldsutsatta inte är älskvärd, att hen aldrig kommer hitta någon lika bra som narcissisten, ignorera våldsoffret i timmar, lämna rummet vid en konflikt där den våldsutsatta uppger sorg eller hånskratta när den våldsutsatta gråter eller är arg. Narcissisten kan också provocera fram reaktioner, genom att retas, förnedra eller skämta om den våldsutsattas på hens bekostnad.

Narcissistisk regression

Narcissister genomgår systematiskt regression vilket är en psykologisk term för personer som vid vissa stressfulla situationer backar i den mentala åldern och beter sig som ett litet barn. Exempelvis kan narcissisten trotsa och vägra kommunicera, gråta offentligt som ett barn kan göra när barnet inte får godis på en vardag, snora utan att torka bort snoret, peta i näsan eller öronen, inte ta ansvar och tvinga närstående att alltid trösta narcissisten, även när narcissisten själv har misshandlat någon. I en barnfamilj kan barnet tvingas att genomgå ett rollbyte med narcissisten där barnet tvingas trösta narcissisten vid väldigt ung ålder. Ofta kan narcissisten tvinga barnen att trösta efter att narcissisten utövat våld mot barnet. Barnet växer upp med sanningen att barnet behöver ta hand om alla i sin omgivning och att de inte finns utrymme för barnet att bekräfta sina egna känslor och behov.

Narcissistisk spegling

Narcissister har ofta höga poäng av emotionell intelligens och är mästare att läsa av andra människor. Narcissisten utnyttjar detta genom manipulationsverktyget spegling. Med spegling menas att en individ anpassar sin personlighet, värderingar och intressen till den nyfunna relationen så att den våldsutsatta upplever att hen har träffat sitt livs kärlek och att de är själsfränder. Låt dig dock inte luras utan detta är ett sätt för narcissisten att göra dig beroende av tanken om perfekt kärlek så att narcissisten sedan kan utöva våld utan att den våldsutsatta kan lämna på grund av den traumatiska bindningen. Efter ett tag in i relationen blir det uppenbart att de värderingar som narcissisten hävdat att hen har aldrig har existerat.

Narcissistisk familjekonstellation

I en familj där en eller båda föräldrarna har en narcissistisk personlighetsstörning så finns det en narcissistisk familjekonstellation. Narcissisten får minst två barn, där de barnet som har starka överlevnadsgener blir syndabocken i familjen och får skulden för allt som går fel i hela familjens liv. Oftast är det bara syndabocken som utsätts för olika typer av våld och internaliserar en känsla av att aldrig vara tillräcklig eftersom allt barnet gör aldrig blir rätt enligt narcissisten. Å andra sidan föds de barn med sårbarhet i genuppsättningen till familjens ängel då narcissisten inte ser detta barn som ett hot. Ängeln får specialregler och blir ofta överröst med kärlek, presenter och aktiviteter. Ängeln kan begå vilka fel som helst men det är fortfarande syndabockens fel. Narcissisten uppmuntrar även ängelns beteendemönster som är förenligt med narcissistens egna vilket riskerar att ängel också utvecklar en narcissistisk personlighetsstörning. Det som är förödande utifrån detta är att syskonens relation aldrig etableras och i vuxen ålder har syskonen helt skilda åsikter där ängel i många fall kan utöva våld mot syndabocken i tron om att syndabocken är roten till allt ont. (Danu, M. 2022. Du är inte knäpp - det är din mamma. Egia Förlag. 2:a upplagan.).

Fysiskt våld

Det våldet som är mest omdiskuterat men den ovanligaste formen av våld

Det finns ett falskt antagande i vårt samhälle om att fysiskt våld är den våldsform som utmärker en våldsam relation och att det även är det mest förekommande våldshandlingen. Detta är en myt som skadar de våldsoffer som lever i en våldsam relation präglat av psykiskt och sexuellt våld. Fysiskt våld är ett kontrollverktyg för våldsutövaren som utövas när våldsutövaren inte längre kan upprätta kontrollen med andra våldsverktyg. Med andra ord uppkommer fysiskt våld generellt efter några års tid i den våldsamma relationen och eskalerar i samband med när den våldsutsatta försöker lämna relationen. (Stockholms Universitet. 2021. Våld i nära relationer. Master, Socionomprogrammet.).

Med andra ord: om det utövas fysiskt våld i en nära relation är detta en varningsklocka till att våldet håller på att eskalera och i värsta fall leda till dödligt våld.

En annan förutfattad mening om fysiskt våld är att fysiskt våld behöver riktas direkt till en individs kropp och ska göra ont och även ge synliga skador på kroppen för att klassificeras som fysiskt våld. Detta är ännu ett skadligt antagande som normaliserar våldsamma handlingar i en relation och försvårar för den våldsutsatta att förstå att den utsätts för fysisk misshandel. Några exempel på fysiskt våld kan vara följande:

Våld mot yttre objekt i syfte att skrämma. Det kan vara att slå i väggar och bord eller att kasta föremål vid våldshändelser.
Att förhindra den våldsutsattas rörelsefrihet vid en våldshändelse. Detta kan exempelvis vara att hålla fast personen i armen, kläder eller håret. Men det kan också vara att ställa sig i dörröppningen och förhindra den våldsutsattas möjlighet att lämna rummet.
Knuffar och slag med öppen handflata på delar av kroppen. Detta behöver inte göra ont och uppfattas inte alltid som fysiskt våld på grund av att misshandeln är av ringa slag. Dock är all fysisk beröring mot en annan individs kropp i syfte att skrämma och skada en våldshandling som räknas som fysiskt våld.
Hot om våld i syfte att vidmakthålla kontrollen över våldsoffret. Det kan vara allt från att hota om fysisk misshandel om den våldsutsatta inte handlar i enlighet med våldsutövarens krav men även hot om andra typer av våldshandlingar för att skrämma den våldsutsatta. Det kan även vara hot om att skada andra personer som är viktiga för den som är utsatt, exempelvis gemensamma barn.
Våld och vanvård mot husdjur. Det är tyvärr allt för vanligt att våldsutövare utövar fysiskt våld mot husdjur för att vidmakthålla kontrollen över den våldsutsatta. Ett djur är särskilt utsatt för våld eftersom djuret inte har möjlighet att berätta om våldet.
Slag med knytnäve mot kroppen eller sparkar mot kroppen.
Stryptag vid våldshändelse eller försök att kväva den våldsutsatta genom att exempelvis sätta en kudde över ansiktet eller sätta sig på individens bröstkorg så denne får svårigheter att andas. (Socialstyrelsen, FREDA-beskrivning).

Psykiskt våld

Den vanligaste typen av våld som sker genom subtila handlingar

Psykiskt våld är den mest förekommande våldsformen i våldsamma relationer. Alla relationer som präglas av våld innefattar någon typ av psykisk våldshandling. Det psykiska våldet ger flest långgående skador i en individs självkänsla och kan även ligga till grund för komplex posttraumatisk stressyndrom som är svårare att behandla än vanlig PTSD. Det psykiska våldet är svårare att sätta ord på än fysiskt våld, då de oftast sker genom subtila handlingar. Våldet utövas systematiskt i små doser varpå varje enskild händelse inte ses som allvarlig men när våldet ses utifrån ett sammanhang förstås även allvarlighetsgraden av denna typ av våldsform. Psykiskt våld kan leda till dissociation som liknar psykosliknande tillstånd och det har även hänt att traumatiserande patienter har diagnostisera med psykossjukdomar istället för PTSD.

Gaslightning är ett av det vanligaste våldsverktyget inom psykiskt våld och har som syfte att omvandla den våldsutsattas verklighetsuppfattning vilket leder till att individen förlorar tron på sig själv och sina sinnen. Exempel på gaslightning kan vara att våldsutövaren nekar till att hen sade en fras under en våldshändelse dagen innan vilket leder till att offret börjat tvivla på sitt egna minne. Ett annat exempel är att våldsutövaren nekar till att en viss incident har skett eller uttrycker att saker och ting har sagts eller hänt som egentligen aldrig har skett. Våldsutövaren försöker bryta ner den våldsutsattas kognitiva förmåga och känslor som att man är galen, förvirrad, har dåligt minne eller har någon psykiatrisk diagnos är vanligt förekommande. (Medical News Today. 13 juli 2022. What is gaslighting?).
Projicering är även en vanlig teknik inom psykiskt våld. Våldsutövaren begår olika fel i relationen men istället för att ta ansvar över sina misstag projicierar våldsutövaren över de oönskade handlingarna och beteendet och menar på att det är den våldsutsatta som har beteendet. Projicering är en försvarsmekanism där psykologen Freud myntade fenomenet.

På så sätt förflyttas fokus och ansvar från den som har makt över att få våldet att upphöra till den våldsutsatta som desperat försöker anpassa sig för att få ett stopp på lidandet utan någon egentlig kontroll över situationen.

Exempel på projicering kan vara "Du lyssnar aldrig på mig" när det egentligen är våldsutövaren som aldrig lyssnar eller "Det går inte att prata med dig du förstår ju ändå inte" när det i själva verket är våldsutövaren som inte kan resonera kring sitt egna destruktiva beteende.
En vanlig känsla hos våldsutsatta är skuldkänslor, vilket är en effektiv känsla för den som utövar våld. I en våldsam relation brukar vi säga att våldsoffret utvecklar en olegitimerad skuld, vilket betyder att den våldsutsatta upplever skuldkänslor över våldet som uppstår i relationen och försöker desperat ta ansvar över något som är utöver dennes kontroll. Exempel på skuldbeläggning är "Jag slog dig för att du provocerade mig" eller "jag hade aldrig sagt sådär om du inte var sådär" eller "du sårar mig när du inte accepterar (mina kränkande handlingar)".

Våldsutövaren personlighetsförändras beroende på vilken social situation denne befinner sig i. Oftast är våldsutövaren kärleksfull, uppfostrad, vältalig och snäll när paret befinner sig med andra. När våldsutövaren sedan befinner sig ensam med den våldsutsatta personlighetsförändras individen och börjar uttala verbala kränkningar till den våldsutsatta. På så sätt börjar den som utsätts att betvivla på sin verklighetsuppfattning och har svårigheter att ta hjälp från nära och kära eftersom dessa avgudar våldsutövaren.

Kontroll är ett effekt verktyg för att säkerställa att den våldsutsatta stannar kvar i relationen. Kontroll kan utövas exempelvis genom att ha gps på den våldsutsattas telefon eller bil eller att titta igenom partnerns telefon utan tillåtelse. Kontrollen kan även utövas genom att skapa konflikt varje gång den våldsutsatta ska hitta på aktiviteter med sin vänner. Våldsutövaren förhindrar inte den våldsutsatta direkt att umgås med sina vänner, men indirekt genom att den våldsutsatta kognitivt lär sig att inte utföra vissa aktiviteter för att förhindra konflikter i relationen. (Läs mer om kontroll utifrån kontrollhjulet).
Förminskande, i syfte att förstöra den våldsutsattas självkänsla och gå över den våldsutsattas integritet och gränser. Förminskande kan ske genom att håna den våldsutsatta om den uppvisar sorg efter att den utsatts för våld. Förminskande kan även gömma sig bakom skämt och förnedring på den våldsutsattas bekostnad framför en större grupp. (Läs mer om normaliseringsprocessen vid intresse).

Sexuellt våld

Våldet som föranleder till påtagliga skamkänslor

Sexuellt våld är ofta förekommande i våldsamma kärleksrelationer och leder till stora skamkänslor hos brottsoffret vilket försvårar för individen att ta hjälp. Precis som med fysiskt våld finns det flertal falska antagande om att sexuellt våld måste innehålla fysiskt våld men även tydliga överskridande av verbala uttryckta nej. Detta är en allvarlig missuppfattning som vidmakthåller att sexuellt våld kan fortgå. En individ behöver inte verbalt säga nej till sexuell kontakt för att bli utsatt för sexuella övergrepp. Ett nej kan även uttryckas i kroppsspråk, andra verbala uttryckt och ansiktsuttryck. Med sexuellt våld menar vi alla former av sexuella närmande mot en individs kropp och integritet som inte sker med samtycke. Sexuellt våld behöver heller inte innehålla någon form av tvång eller våld för att rubriceras som sexuella övergrepp i lagens mening. (Heimer et al. (2019). Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. Fjärde upplagan.).

Exempel på sexuellt våld kan vara:

Våldsutövaren tjatar till sig sexuell kontakt trots att den våldsutsatta har sagt nej via tal, skrift eller kroppskontakt.
Våldsutövaren blir arg eller ignorerar den våldsutsatta om hen inte vill ha sexuell kontakt med personen.
Den våldsutsatta kan tvingas att utföra sexuella handlingar som hen inte är bekväm vid. Det kan vara allt från att filma under samlag till att pressas att utföra BDSM handlingar som exempelvis stryptag, smisk, handklovar eller urinering.
Våldsutövaren kan pressa den våldsutsatta till att titta på pornografi.
Våldsutövaren kan plötsligt ta på intima kroppsdelar utan att den våldsutsatta är beredd på det. Exempelvis kan hen ta tag mellan den våldsutsattas ben när hen står i köket och lagar mat.
Våldsutövaren förväntar sig sexuella tjänster i utbyte av gåvor, pengar, uppvakning eller dylikt. Detta är ett brott som går under köp av sexuella tjänster, oavsett om betalningen sker kontant eller inte.
Våldsutövaren kan plötsligt trycka in ett finger eller dylikt i den våldsutsattas slid- eller anusöppning utan att hen är beredd på det.
Våldsutövaren kan nedvärdera den våldsutsattas prestation i sängen och kalla hen för tråkig om hen inte utför de handlingar som hen begär av dig.
Våldsutövaren kan hota med diverse konsekvenser om den våldsutsatta inte har sex med henom. (Socialt Skyddsnäts kartläggning om sexuellt våld från FVB).

Hedersrelaterat våld och förtryck

När det kollektivas önskemål står över den enskildas rättigheter till frihet

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett ganska nytt begrepp inom det svenska språket trots att våldet har funnits i Sverige i decennier. Idag har tyvärr de flesta kopplat hedersrelaterat våld till kultur, etnisk härkomst och religion vilket enbart leder till att hedersutsatta som inte överensstämmer med den allmänna missuppfattningen försummas av samhället. Hedersrelaterat våld är våld som utövas av en grupp individer mot en enskild som gruppen anser strider mot de sociala normer och regler som gruppen lever efter. Det kan exempelvis vara våld och förtryck mot en flicka som vill studera på universitetet istället för att gifta sig men det kan också utövas på barn i överklassfamiljer vars sociala status hotas om arvingarna inte följer släktens normer. Våld i ett hederskontext legitimeras av medlemmarna i gruppen och ses som en nödvändig åtgärd för att upprätta hedern i gruppen. (Heimer et al. (2019). Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. Fjärde upplagan.).

Hedersrelaterat våld kan vara att en familj som arbetar aktivt för att tvinga en homosexuell familjemedlem att befinna sig i en heterosexuell relation.
Det kan vara att familjen tvingar storebror i familjen att utöva våld och kontroll på sin egna syster med hot om att uteslutas från familjen om brodern inte handlar som släkten önskar.
En enskild individ har inte möjlighet att bestämma vad hen ska studera, vem hen ska gifta sig med och vad hen ska arbeta med då de strider mot gruppens redan fastställda framtidsplaner för den enskilde.
Om en enskilds handlande strider mot gruppens givna normer kan den enskilde riskera att bli socialt exkluderad från gemenskapen.
Våldet legitimeras i gruppen och ses som nödvändiga åtgärder för att straffa den individ som inte handlar i enighet med gruppens önskemål och värderingar.
Den enskilde har alltid haft ett obefintligt livsutrymme där denne inte har möjlighet att bestämma fullt ut över sitt egna liv

Latent våld

Ibland krävs det bara ett slag för att bibehålla makten

Latent våld är en förlängning av det fysiska och psykiska våldet som förekommer i relationen. Det latenta våldet är osynligt för omgivningen och våldet skapas genom att den våldsutsatta utsätts för en våldshändelse som är så pass allvarlig att våldsutövaren inte behöver utöva händelsen igen, eftersom den våldsutsatta anpassar sig till våldet för att förhindra liknande situationer. Det finns en problematik för rättsväsendet att döma en gärningsman när det har förekommit en hög grad av latent våld. Rättsväsendet har inget lagligt stöd att döma personen till upprepad misshandel, om misshandeln har skett genom blickar och tonläge. Allvarlighetsgraden i relationen kan förminskas och osynliggöras, särskilt om det enbart förekommit få fysiska våldshändelser. (Heimer et al. (2019). Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. Fjärde upplagan.).

Latent våld kan exempelvis vara att våldsutövaren fysiskt misshandlar den våldsutsatta vid ett tillfälle. Våldsutövaren kan sedan inte ha behov av att utöva fysiskt våld igen, eftersom den våldsutsatta känner av spänningen i luften som föranleder till att den våldsutsatta automatiskt anpassar sig för att förhindra liknande våldshändelse igen.
Latent våld kan utövas med blickar, kroppsspråk, tonfall och passiv aggressivitet. Våldsutövaren kan hota den våldsutsatta med exempelvis blickar som leder till att den våldsutsatta blir rädd för att tidigare våldshändelser ska upprepas och där av anpassar sig.
Latent våld kan även vara skrik och hot som skrämmer den våldsutsatta.

Ekonomiskt och materiellt våld

Ekonomiskt underläge utgör en av de största faktorerna till svårigheter att lämna våldet

Ekonomiskt och materiellt våld är vanligt i våldsamma relationer och är även närvarande i det som kallas "eftervåld" vilket är våldet som sker efter att den våldsamma relationen har avslutats. Den största anledningen till att en våldsutsatt inte vågar lämna en våldsam relationer är faktiskt ekonomiska hinder och det går före de psykologiska konsekvenserna som våldet föranleder. Ekonomiskt våld är den typ av våldsform som också leder till negativa skador enda till pensionen. Det materiella våldet kan vara närvarande vid latent, fysiskt, psykiskt och ekonomiskt våld. (Goodman, L. et al. 2009. When Crises Collide. Trauma violence and abuse. 10(4):306-29).

Våldsutövaren kan ta lån i den våldsutsattas namn eller pressa genom psykologiskt våld så den våldsutsatta tar lån i sitt namn. Lånen betalas inte tillbaka och det är förekommande att den våldsutsatta hamnar hos Kronofogden och tvingas ansöka om skuldsanering.
Ekonomiskt våld kan exempelvis vara att våldsutövaren tvingar den våldsutsatta att vara hemma på heltid med gemensamma barn, vilket i sin tur påverkar den våldsutsattas rätt till pension, A-kassa och sjukpenning. Våldsutövaren kan tvinga den våldsutsatta att redovisa sin ekonomi samtidigt som våldsutövaren vägrar att visa sina egna kontoutdrag. Våldsutövaren kan genom denna kontroll få information om vad den våldsutsatta gör på fritiden. Våldsutövaren kan även förhindra den våldsutsatta att spara pengar vilket leder till att hen inte har möjlighet att lämna relationen.
Våldsutövaren kan använda sig av ekonomiskt våld under eftervåldet. Det kan exempelvis handla om att våldsutövaren vägrar att betala underhåll till den våldsutsatta för gemensamma barn, vilket föranleder till att den våldsutsatta tvingas betala för samtliga kostnader för barnen.
Det materiella våldet kan utövas genom att våldsutövaren exempelvis förstör föremål som den våldsutsatta äger och våldsutövaren kan i sin tur avstå från att ersätta skadan.
Materiellt våld kan även vara att våldsutövaren vandaliserar den våldsutsattas hem, genom att exempelvis förstöra väggar och dörrar.
Våldsutövaren kan även hota den våldsutsatta att förstöra något som har ett affektionsvärde för den våldsutsatta. Exempelvis kan den våldsutsatta ha ärvt föremål från tidigare generation och föremålet kan vara det enda som den våldsutsatta har från släktingen. Våldsutövaren kan då hota med att förstöra föremålet för att vidmakthålla kontrollen.

Förnedringsvåld

De finns de våldsutövare som njuter av att se andra lida

Förnedringsvåld är en typ av våld som syftar till att förnedra den våldsutsatta så den våldsutsattas självkänsla och självförtroende bryts ner. Förnedringsvåld kan omfatta flera olika typer av handlingar. Ett visuellt exempel på förnedringsvåld är följande:

En man och en kvinna är gifta sedan några år tillbaka. Mannen har efter kvinnans graviditet förolämpat henne för sin vikt. Mannen brukade säga till henne att hon är fet och ful och nedvärderingen har skett under en längre tid så kvinnan har hunnit utveckla en ätstörning och spyr efter varje måltid, vilket mannen är medveten om.

En kväll ska paret ut och äta på restaurang tillsammans med några vänner och det serveras buffé. Mannen går till efterrätten och skär ut en stor tårtbit och går åter till bordet där han ger kvinnan tårtan och pussar henne på pannan och säger "Här älskling har du tårta så du behåller din fantastiska figur!". Vännerna runt bordet börjar ge mannen komplimanger över hans beteende och kvinnan äter motvilligt upp tårtan och går sedan och spyr. När paret kommer hem igen så misshandlar mannen henne och säger att hon är en fet kossa för att hon åt tårtan. (Allan Wade. Where there is violence, there is resistanceMaterial on Response-Based Practice. 2015. Länsstyrelsen Norrbotten.),

Förnedringsvåld kan exempelvis vara att urinera eller spotta på den våldsutsatta.
Våldsutövaren kan sälja sex från den våldsutsatta till andra och ta pengarna själv.
Våldsutövaren kan sprida känsliga uppgifter om den våldsutsatta till utomstående.
Våldsutövaren kan retas på den våldsutsattas bekostnad framför andra där våldsutövaren får andra att skratta åt den våldsutsatta.
Våldsutövaren kan ge värme till den våldsutsatta så hen vågar berätta om något känsligt som våldsutövaren sedan använder i våldshändelser.
Våldsutövaren kan sprida nakenbilder på den våldsutsatta, exempelvis till den våldsutsattas chef.

Våld mot personer med funktionsvariationer

Barn med funktionsvariationer löper fyra gånger högre risk att utsättas för övergrepp än barn utan funktionsvariationer.

Personer med funktionsvariationer löper en högre risk att utsättas för våld av en närstående. Särskilt sårbara är kvinnor och barn med olika typer av intellektuella, fysiska och psykiska diagnoser och variationer. Vad som utmärker denna målgrupp som särskilt utsatta är att den våldsutsatta har en beroendeställning till den som utövar våldet. Beroendeställningen kan i sin tur leda till att individen som utsätts för våldet inte har möjlighet eller vågar anmäla förövaren. (Socialstyrelsen. (2018). Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning). Kvinnor med funktionsvariationer löper även högre risk att utsättas för hot samt fysiskt och sexuellt våld i nära relationer i jämförelse med kvinnor utan funktionsvariationer (Kristensen, K. (2010). Dubbelt utsatta damer? - en studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Magisteruppsats. Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.) Det framkommer även i en rapport utgiven av Brottsförebyggande rådet som visar att barn med funktionsvariationer löpte fyra gånger högre risk att utsättas för övergrepp än barn utan en funktionsvariation. (BRÅ. (2007). Våld mot personer med funktionshinder. Rapport 2007:26).

Våldet kan utövas genom exempelvis

Våldsutövaren har full tillgång till den våldsutsattas journal och kontrollerar samtliga vårdbesök
Våldsutövaren följer med på vårdbesök för att utöva kontroll och förhindra den våldsutsatta att söka stöd och skydd.
Våldsutövaren placerar viktiga hjälpmedel så den våldsutsatta inte kan få tillgång till dem.
Våldsutövaren lämnar den våldsutsatta hemma i flera timmar så den våldsutsatta inte kan tillgodose vardagliga rutiner
Våldsutövaren förminskar den våldsutsattas värde utifrån personens funktionsvariation.

Våld mot kvinnor i beroende

Våldsutövaren tvingar på ett beroende hos kvinnan

Kvinnor i beroende är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relationer. Överlag har majoriteten av personer i beroende blivit utsatta för något typ av våld i hemmet under uppväxten. Målgruppen riskerar sedan i vuxen ålder att fortsätta utsättas för våld. I Socialstyrelsens rapport om våld i nära relationer (2022) framkommer det att var tredje kvinna som har mördats under dem senaste åren av en nuvarande eller tidigare partner var kvinnor i aktivt missbruk. Denna målgrupp osynliggörs av samhällets aktörer och ett vanligt synsätt bland sociala myndigheter är att kvinnan får skylla sig själv då hon är i ett aktivt beroende.

Exempel på våld mot kvinnor i beroende kan vara:

Kvinnan blir fysiskt misshandlad och erhåller skador på kroppen. Våldsutövaren kan neka kvinnan sjukvård för skadorna och istället tillhandahålla smärtstillande tabletter som är narkotikaklassade.
Våldsutövaren kan ha utövat våld under en längre tid så kvinnan upplever att hon inte har några verktyg kvar till motstånd. För att kvinnan ska ha möjlighet att sova om nätterna och hantera panikångest kan hon börja inta lugnande medel som sedan riskerar att utvecklas till ett beroende.
Våldsutövaren kan lägga narkotika i kvinnans mat eller dryck, för att sedan när hon är påverkad utöva sexuellt våld gentemot henne.
Våldsutövaren kan tvinga in kvinnan i ett missbruk för att vidmakthålla kontrollen över henne och våldet. Våldsutövaren kan förse henne med rusmedel som är särskilt svårt att få tag på drogmarknaden. Kvinnan utvecklar i sin tur ett beroende till substansen och enda sättet för henne att dämpa abstinensen är att tvingas leva i den våldsamma relationen.
Våldsutövaren kan tvinga henne att sälja sex i utbyte mot betalning. Våldsutövaren kan argumentera för att kvinnan måste sälja sex för att ha råd med framtida rusmedel men även rusmedel som hon är skyldig våldsutövaren enligt våldsutövaren själv.

Våld mot hbtqia+ personer

Våld i nära relationer är vanligare i lesbiska relationer är heterosexuella relationer.

Våld mot hbtqia+ personer är en våldsform som drabbar dubbelt utsatt personer. Dels utsätts individen för våld och dels utsätts hen för strukturellt förtryckt utifrån personens identitet. Professionellas stereotyper kan påverkar bemötandet när de samtal med en våldsutsatt som är en hbtqia+ person. Den generella uppfattningen är att våld sker i heterosexuella relationer vilket föranleder till att våld i samkönade relationer inte tas på allvar (Heimer et al. (2019). Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. Fjärde upplagan.). Denna felaktiga uppfattning osynliggör våldsutsatta och försvårar även möjligheten att söka skydd och stöd för sin våldsutsatthet.

Våld inom lesbiska relationer är vanligare än våld i heterosexuella relationer. Trots detta har feministiska rörelser misslyckats att uppmärksamma det - snarare har det ignorerats. (Cavanaugh, M. et al. (2005). Current Controversies on Family Violence. SAGE Books.). Det kan föreligga flera orsaker till detta - exempelvis strider det mot den feministiska sanningen som argumenterar för att våld i nära relationer är ett samhällsproblem utifrån mäns överordning i samhället.

Exempel på våld gentemot hbtqia+ personer kan exempelvis vara:

Medvetet felköna en transperson eller att man fortsätter använda transpersonens så kallade "dead name".
Utesluta personen från familjen i samband med kännedom om att den våldsutsatta är hbtqia+.
Våldsutövare outar den våldsutsatta till offentligheten och berättar att den våldsutsatta är homosexuell. Våldsutövaren är medveten om hur den våldsutsattas omgivning kommer reagera och våldsutövaren kan se ett tillfälle att isolera den våldsutsatta från sitt informella nätverk.
Påtala att den våldsutsatta enbart befinner sig i en fas och att den våldsutsattas sexuella läggning egentligen är heterosexuell.
Tvinga den våldsutsatta, att trots vetskap om sexuell läggning, in i en heterorelation för att förhindra att den våldsutsatta drar skam över familjen.
Mörda den våldsutsatta i samband med att den våldsutsatta uppger att hen är hbtqia+.

Försummelse och vanvård

Våld mot barn som påverkar barnets välmående resten av livet

Försummelse och vanvård är två begrepp som ofta används i arbete med barnskydd. Vanvård betyder att våldsutövaren misslyckas att tillgodose barnets primära och sekundära basbehov och ignorerar barnets behov till livsviktiga psykosociala insatser i hemmet. Försummelse däremot betyder att barnets behov osynliggörs och ignoreras av våldsutövaren.. Forskning om försummelse och vanvård har på senaste tiden visat sig orsaka allvarliga psykiatriska skador på barn i vuxen ålder. (Munro, E. 2019. Effective child protection. SAGE Publication).

Barn som nekas emotionell trygghet, utsätts för vanvård och försummelse, riskerar att utveckla i vuxen ålder traumadiagnoser så som emotionell instabil personlighetssyndrom, depersonalisationssyndrom, posttraumatisk stressyndrom, komplext posttraumatisk stressyndrom, dissociativa sjukdomar, schizofreni, ätstörningar och självskadebeteenden. (Strid. A. Overklighetskänslor: om depersonalisationssyndrom. 2020. Gothia Fortbildning AB.). Försummelse och vanvård är vanligt förekommande från de föräldrar som saknar empatisk förmåga till andra, exempelvis de föräldrar som erhåller en narcissistisk eller antisocial personlighetsstörning.

Vanvård kan vara att låta ett barn gå flera dagar utan att få duscha eller bada.
Vanvård kan vara att underlåta sig att ge barnet rena och hela kläder.
Vanvård kan vara att barnet nekas varma kläder inför vintern.
Vanvård kan också vara att tvinga barnet gå till skolan när barnet är sjuk.
Försummelse kan vara att neka barnets emotionella behov, exempelvis brist på fysisk närhet till föräldern och obefintlig kärlek till barnet.
Föräldern nekar barnet livsviktiga medicinska behandlingar.

Våld mot äldre

Idag beräknas 8% av landets äldre leva i en våldsam relation.

Att vara äldre och utsättas för våld i en nära relation utgör en särskild sårbarhetsfaktor. (Heimer et al. 2019. Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. Fjärde upplagan.) Precis som med våld mot personer med funktionsvariationer kan våldet mot äldre utövas på liknande sätt. Den äldres våldsutövare kan neka den våldsutsatta till hemtjänst och dylikt och tvinga den äldre att befinna sig i en misär livssituation.

Cirka 8% av landets äldre utsätts för våld i en nära relation idag. (Johansson, J. & Larrson Taghizadeh, A. 2022. Förändringsperspektiv på äldreomsorgen - att leva med andra. Gleerups Utbildning.). Förutom närstående som utövare våld kan äldre även utsättas för vanvård och försummelse från hemtjänst och hälso- och sjukvården i högre utsträckning. Våldsutsatta som är äldre har även sämre förutsättningar att lämna våldet. Ofta är den äldre ekonomiskt beroende av våldsutövaren samt rädslan av ensamhet kan vara såpass stark att den äldre hellre stannar kvar i en våldsam relation. (Socialstyrelsen. (2011). Sällan sedda - utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Artikelnummer: 2011-9-6.).

Exempel på våld kan vara:

Våldsutövaren kan lida av demens och bli agressiv mot sin partner för att dagen efter inte minnas misshandeln.
Hemtjänstpersonal kommer inte på den inbokade tiden så den äldre inte får hjälp i sin dagliga livsföring.
Våldsutövaren placerar rullator så den våldsutsatta inte kan lämna sängen.
En våldsutsatt med synnedsättning blir lämnad ensam i okända miljöer.
Våldsutövaren bestämmer över den våldsutsattas pension och försätter den våldsutsatta i ekonomiska svårigheter.
Våldsutövaren tvingar den äldre att acceptera våldet och hotar att den våldsutsattas vård och omsorg annars kommer berövas.