Våld och förtryck i olika former

Det är allt för vanligt att informationsspridning om våld i nära relationer sker genom statistiska siffror och begrepp som inte verkar för att allmänheten ska få en förståelse över de olika våldsbegreppen. Naturligtvis är det viktigt att presentera för politikerna hur vanligt förekommande exempelvis mäns våld mot kvinnor är för att motivera fler resurser inom området på nationell nivå. Dock förhindrar fokus på akuta skyddsåtgärder de förebyggande arbetet mot våld i nära relationer. Samhällsmedborgare behöver erbjudas kunskapsutveckling om hur våld i nära relationer utövas. Det är allt för många våldsoffer som idag inte ens vet om att de lever i en våldsam relation förrän våldet har eskalerat, eftersom fokuset i debatten har förflyttats från förebyggande åtgärder till akuta åtgärder. Vid sociala problem är samtliga delar livsviktiga för att komma i bukt med ett problem: förebyggande insatser, akuta insatser och eftervårdsinsatser. Samtliga steg utgör möjligheten för våldsoffer att läka från de skador som våldet har föranlett till. I det här inlägget ska vi därför fokusera på att förklara olika våldsformer och hur våldet kan te sig i en nära relation. Om du känner igen dig i någon av våra beskrivningar eller har en anhörig som utsätts för nedanstående handlingar rekommenderar vi dig att kontakta socialtjänsten i din kommun som har de yttersta ansvaret över att samhällsmedborgare som utsätts eller har utsatts för våld i nära relationer får det stöd och skydd som de är i behov av enligt Socialtjänstlagen 5 kapitlet 11§. 

Generellt om våldsutövare och våldsoffer

På en strukturell samhällsnivå är det generellt sätt män som utövar våld mot kvinnor i en nära relation och det är även därför just detta fenomen är överrepresenterat i debatten. Dock behöver civilsamhället förstå att generella samhällsstrukturer inte är förbestämda lagar på individnivå. 

Vem som helst kan utsättas för våld i en nära relation och vem som helst kan utöva våldet. Det spelar ingen roll vilken klasstillhörighet, kön, etnicitet, sexuell läggning, yrkestitel, roll i den nära relationen eller social status som individerna har. 

Detta är ytterst viktigt att vara medveten om att det aldrig finns några förutbestämda regler eller kriterier för att vara våldsutsatt eller möjlighet att utöva våldet. Generella orsaksförklaringar tillämpas för att få en övergripande förståelse över våldet och är inte en sanning som gäller för samtliga på individnivå. Om vi enbart ser våldet som ett fenomen som utövas genom redan förbestämda kriterier tenderar våldsoffer som inte tillhör normen att osynliggöras och befinna sig i en våldsam relation under en längre tid utan adekvat stöd och skydd från samhället. Därför väljer vi att vara könsneutrala i våra beskrivningar för att så många som möjligt ska känna igen sig.

Fysiskt våld

Det våldet som är mest omdiskuterat men även den ovanligaste formen av våld

Det finns ett falskt antagande i vårt samhälle att fysiskt våld är den våldsform som utmärker en våldsam relation och att det även är det mest förekommande våldshandlingen. Detta är en myt som skadar de våldsoffer som lever i en våldsam relation präglat av psykiskt och sexuellt våld. Fysiskt våld är ett kontrollverktyg för våldsutövaren som utövas när våldsutövaren inte längre kan upprätta kontrollen med andra våldsverktyg. Med andra ord uppkommer fysiskt våld generellt efter några års tid i den våldsamma relationen och eskalerar i samband med när den våldsutsatta försöker lämna relationen

Med andra ord: om det utövas fysiskt våld i en nära relation är detta en varningsklocka att våldet håller på att eskalera och kan i värsta fall leda till dödligt våld.

En annan förutfattad mening om fysiskt våld är att fysiskt våld behöver riktas direkt till en individs kropp och ska göra ont och även ge synliga skador på kroppen för att klassificeras som fysiskt våld. Detta är ännu ett skadligt antagande som normaliserar våldsamma handlingar i en relation och försvårar för den våldsutsatta att förstå att den utsätts för fysisk misshandel. Några exempel på fysiskt våld kan vara följande:

  • Våld mot yttre objekt i syfte att skrämma. Det kan vara att slå i väggar och bord eller att kasta föremål vid våldshändelser. 
  • Att förhindra den våldsutsattas rörelsefrihet vid en våldshändelse. Detta kan exempelvis vara att hålla fast personen i armen, kläder eller håret. Men det kan också vara att ställa sig i dörröppningen och förhindra den våldsutsattas möjlighet att lämna rummet. 
  • Knuffar och slag med öppen handflata på delar av kroppen. Detta behöver inte göra ont och uppfattas inte alltid som fysiskt våld på grund av att misshandeln är av ringa slag. Dock är all fysisk beröring mot en annan individs kropp i syfte att skrämma och skada en våldshandling som räknas som fysiskt våld.
  • Hot om våld i syfte av att vidmakthålla kontrollen över våldsoffret. Det kan vara allt från att hota om fysisk misshandel om den våldsutsatta inte handlar i enlighet med våldsutövarens krav men även hot om andra typer av våldshandlingar för att skrämma den våldsutsatta. Det kan även vara hot om att skada andra personer som är viktiga för den som är utsatt.
  • Våld och vanvård mot husdjur. Det är tyvärr allt för vanligt att våldsutövare utövar fysiskt våld mot husdjur för att vidmakthålla kontrollen över den våldsutsatta. Ett djur är särskilt utsatt för våld eftersom djuret inte har möjlighet att berätta om våldet. 
  • Slag med knytnäve mot kroppen eller sparkar mot kroppen.
  • Stryptag vid våldshändelse eller försök att kväva den våldsutsatta genom att exempelvis sätta en kudde över ansiktet eller sätta sig på individens bröstkorg så denne får svårigheter att andas.

Psykiskt våld

Den vanligaste typen av våld som sker genom subtila handlingar

Psykiskt våld är den mest förekommande våldsformen i våldsamma relationer. Alla relationer som präglas av våld innefattar någon typ av psykisk våldshandling. Det psykiska våldet ger flest långgående skador i en individs självkänsla och kan även ligga till grund för komplex posttraumatisk stressyndrom som är svårare att behandla än vanlig PTSD. Det psykiska våldet är svårare att sätta ord på än fysiskt våld, då de oftast sker genom subtila handlingar. Våldet utövas systematiskt i små doser varpå varje enskild händelse inte ses som allvarlig men när våldet ses utifrån ett sammanhang förstås även allvarlighetsgraden av denna typ av våldsform. Psykiskt våld kan leda till dissociation som liknas vid psykosliknande tillstånd och det har även hänt att traumatiserande patienter har diagnostisera med psykossjukdomar istället för PTSD.

  • Gaslightning är ett av det vanligaste våldsverktyget inom psykiskt våld och har som syfte att omvandla den våldsutsattas verklighetsuppfattning vilket leder till att individen förlorar tron på sig själv och sina sinnen. Exempel på gaslightning kan vara att våldsutövaren nekar till att hen sade en fras under en våldshändelse dagen innan vilket leder till att offret börjat tvivla på sitt egna minne. Ett annat exempel är att våldsutövaren nekar till att en viss incident har skett eller uttrycker att saker och ting har sagts eller hänt som egentligen aldrig har skett. Våldsutövaren försöker bryta ner den våldsutsattas kognitiva förmåga och känslor som att man är galen, förvirrad, har dåligt minne eller har någon psykiatrisk diagnos är vanligt förekommande hos våldsoffer.
  • Projicering i även en vanlig teknik inom psykiskt våld. Våldsutövaren begår olika fel i relationen men istället för att ta ansvar över sina misstag projicierar våldsutövaren över de oönskade handlingarna och beteendet och menar på att det är den våldsutsatta som ansvarar över den oönskade situationen. 

På så sätt förflyttas fokus och ansvar från den som har makt över att få våldet att upphöra till den våldsutsatta som desperat försöker anpassa sig för att få ett stopp på lidandet utan någon egentlig kontroll över situationen. 

  • Exempel på projicering kan vara "Du lyssnar aldrig på mig" när det egentligen är våldsutövaren som aldrig lyssnar eller "Det går inte att prata med dig du förstår ju ändå inte" när det i själva verket är våldsutövaren som inte kan resonera kring sitt egna destruktiva beteende.
  • En vanlig känsla hos våldsutsatta är skuldkänslor, vilket är en effektiv känsla för den som utövar våld. I en våldsam relation brukar vi säga att våldsoffret utvecklar en olegitimerad skuld, vilket betyder att den våldsutsatta upplever skuldkänslor över våldet som uppstår i relationen och försöker desperat ta ansvar över något som är utöver dennes kontroll. Exempel på skuldbeläggning är "Jag slog dig för att du provocerade mig" eller "jag hade aldrig sagt sådär om du inte var sådär" eller "du sårar mig när du inte accepterar (mina kränkande handlingar)". 
  • Förminskande, i syfte att förstöra den våldsutsattas självkänsla och gå över den våldsutsattas integritet och gränser. Förminskande kan ske genom att håna den våldsutsatta om den uppvisar sorg efter att den utsatts för våld. Förminskande kan även gömma sig bakom skämt och förnedring på den våldsutsattas bekostnad framför en större grupp. 
  • Våldsutövaren personlighetsförändras beroende på vilken social situation denne befinner sig i. Oftast är våldsutövaren kärleksfull, uppfostrad, vältalig och snäll när paret befinner sig med andra. När våldsutövaren sedan befinner sig ensam med den våldsutsatta personlighetsförändras individen och börjar uttala verbala kränkningar till den våldsutsatta. På så sätt börjar den som utsätts att betvivla på sin verklighetsuppfattning och har svårigheter att ta hjälp från nära och kära eftersom dessa avgudar våldsutövaren.
  • Kontroll är ett effekt verktyg för att säkerställa att den våldsutsatta stannar kvar i relationen. Kontroll kan utövas exempelvis genom att ha gps på den våldsutsattas telefon eller bil eller att titta igenom partnerns telefon utan tillåtelse. Kontrollen kan även utövas genom att skapa konflikt varje gång den våldsutsatta ska hitta på aktiviteter med sin vänner. Våldsutövaren förhindrar inte den våldsutsatta direkt att umgås med sina vänner, men indirekt genom att den våldsutsatta kognitivt lär sig att inte utföra vissa aktiviteter för att förhindra konflikter i relationen. 

Sexuellt våld

Våldet som föranleder till påtagliga skamkänslor

Sexuellt våld är ofta förekommande i våldsamma kärleksrelationer och leder till stora skamkänslor hos brottsoffret vilket försvårar för individen att få hjälp. Precis som med fysiskt våld finns det flertal falska antagande om att sexuellt våld måste innehålla våld men även tydliga överskridande av verbala uttryckta nej. Detta är en allvarlig missuppfattning som vidmakthåller att sexuellt våld kan fortgå. En individ behöver inte verbalt säga nej till sexuell kontakt för att bli utsatt för sexuella övergrepp. Ett nej kan även uttryckas i kroppsspråk, andra verbala uttryckt och ansiktsuttryck. Med sexuellt våld menar vi alla former av sexuella närmande mot en individs kropp och integritet som inte sker med samtycke. Sexuellt våld behöver heller inte innehålla någon form av tvång eller våld för att rubriceras som sexuella övergrepp i lagens mening. Exempel på sexuellt våld kan vara:

  • Våldsutövaren tjatar till sig sexuell kontakt trots att den våldsutsatta har sagt nej via tal, skrift eller kroppskontakt.
  • Våldsutövaren blir arg eller ignorerar dig om du inte vill ha sexuell kontakt med personen.
  • Du kan tvingas att utföra sexuella handlingar du inte är bekväm vid. Det kan vara allt från att filma när ni har samlag, till att pressas att utföra BDSM handlingar som exempelvis stryptag, smisk, handklovar eller urinering.
  • Våldsutövaren kan pressa dig till att titta på pornografi
  • Våldsutövaren kan plötsligt ta på intima kroppsdelar utan att du är beredd på det. Exempelvis kan hen ta tag mellan dina ben när du står i köket och lagar mat.
  • Våldsutövaren förväntar sig sexuella tjänster i utbyte av gåvor, pengar, uppvakning eller dylikt. Detta är ett brott som går under köp av sexuella tjänster, oavsett om betalningen sker kontant eller inte.
  • Våldsutövaren kan plötsligt trycka in ett finger eller dylikt i din slidöppning eller anusöppning utan att du är beredd på det. 
  • Våldsutövaren kan nedvärdera din prestation i sängen och kalla dig för tråkig om du inte utför de handlingar som hen begär av dig. 
  • Våldsutövaren kan hota med diverse konsekvenser om du inte har sex med henom.

Hedersrelaterat våld och förtryck

När det kollektivas rättigheter står över den enskildas rättigheter till frihet

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett ganska nytt begrepp inom svenska spårket trots att de har funnits i Sverige under en lång tid. Idag har tyvärr de flesta kopplat hedersrelaterat våld till kultur, etnisk härkomst och religion vilket enbart leder till att hedersutsatta som inte överensstämmer med den allmänna missuppfattningen försummas av samhället. Hedersrelaterat våld är våld som utövas av en grupp individer mot en enskild som gruppen anser strider mot de sociala normer och regler som gruppen lever efter. Det kan exempelvis vara våld och förtryck mot en flicka som vill studera på universitetet istället för att gifta sig men det kan också utövas på barn i överklassfamiljer vars sociala status hotas om arvingarna inte följer släktens normer. Våld i ett hederskontext legitimeras av medlemmarna i gruppen och ses som en nödvändig åtgärd för att upprätta hedern i gruppen. 

  • Hedersrelaterat våld kan vara att en familj som arbetar aktivt för att tvinga en homosexuell familjemedlem att befinna sig i hetero relationer.
  • Det kan även vara att familjen tvingar storebror i familjen att utöva våld och kontroll på sin egna syster med hot om att uteslutas från familjen om brodern inte handlar som släkten önskar. 
  • En enskild individ har inte möjlighet att bestämma vad hen ska studera, vem hen ska gifta sig med och vad hen ska arbeta med då de strider mot gruppens redan fastställda framtidsplaner för den enskilde. 
  • Om en enskilds handlande strider mot gruppens givna normer kan den enskilde riskera att bli socialt exkluderad från gemenskapen.
  • Våldet legitimeras i gruppen och ses som nödvändiga åtgärder för att straffa den individ som inte handlar i enighet med gruppens önskemål och värderingar.
  • Den enskilde har alltid haft ett obefintligt livsutrymme där denne inte har möjlighet att bestämma fullt ut över sitt egna liv

Socialstyrelsens utredningar om dödligt våld påvisar återigen att kvinnor i missbruk faller offer för dödligt partnervåld.

Det är med en stor sorg som vi tog del av socialstyrelsens utredning om dödsfall 2018-2021 som publicerades nu i januari 2022.
Slutsatsen av rapporten är att i genomsnitt mördas 10 barn per år där gärningsmannen oftast är en förälder och 29 stycken vuxna där 18 av dessa dödas av en partner eller tidigare partner.
Det är med sorg som vi läste igenom materialet och detta är ännu en rapport som hamnar på vårt bord där vi vår läsa om Fyrklöverns målgrupp.
Det är som om hela samhället säger "Ni förtjänar inte hjälp. Även om det är på grund av våld i nära relationer som ni befinner er beroendeproblematik. Även om det var så att din våldsutövare tvingade dig till beroendet för att kunna fortsätta utsätta dig för mer våld".
Och då undrar vi vart kvinnornas perspektiv är i frågan, på riktigt? Ska samhället ta ansvar över våld i nära relationer, sådär så det ser bra ut och ger lite plus poäng, men inte ta ansvar över våldet på riktigt?
Det är en betydande andel kvinnor i beroendeproblematik som har utsatts för olika typer av våld i barndomen. Här frågar vi vart det stärka barnperspektivet är? Vi gör barnkonventionen till svensk lag för att vi vill belysa vikten av barns rättigheter, men när barnen som utsätts för våld och når en viss ålder, så slutar vi ta ansvar?
Våld i nära relationer är ett allvarligt problem. Både på kort sikt men även på långt sikt. Och kämpar vi emot det, så ska vi också kämpa emot det.
Det är därför vi finns. Det sociala skyddsnätet för de målgrupper som faller mellan samhällets stolar. Men vi kan inte bara vara känslomässiga i fråga så att vi inte vågar se en vanlig slutkonsekvens när vi som samhälle har misslyckats 🍀


Normaliseringsprocessen