Projektbeskrivning Trygga Barn

Sammanfattning av projektet

Trygga Barn är ett projekt för våldsutsatta barn där vi ska utveckla en utbildnings- och behandlingsmanual till familjehem, socialtjänst, skola och andra yrkesverksamma som möter våldsutsatta barn i sitt arbete för att garantera att vuxna har rätt kompetens vid bemötandet. Det är allt för många barn som far illa i Sverige utan att vuxenvärlden tar ansvar. Genom flera års av arbetslivserfarenhet med målgruppen har vi kartlagt diverse systemfel som förhindrar välfärden att utveckla ett genomgripande socialt skyddsnät för våldsutsatta barn.

Vi lägger särskilt vikt vid barn som är utsatta för narcissistiskt våld från sin biologiska förälder eftersom denna målgrupp oftast faller mellan stolarna hos socialtjänsten på grund av våldsutövarens skicklighet av att manipulera myndigheter för att försumma barnet skydd. Vidare fokuserar vi särskilt på våldsutsatta barn med någon form av funktionsvariation då målgruppen löper fyra gånger högre risk att utsättas för våld i hemmet än barn utan någon form av funktionsvariation.

I kommande avsnitt ges en sammanfattning om projektet Trygga Barn som innehåller delbeskrivningar om varje område som tillhör projektet, motivering och syfte av projektet samt ekonomisk redovisning

Projektets delar

Kvantitativa studier

Utbildningsmanualen Trygga Barn ska baseras på evidensbaserad forskning. Där av kommer en del av arbetet baseras på kvantitativa forskningsstudier där barnets delaktighet genomsyrar studierna. Studierna ska ligga till grund för att öka det sociala skyddsnätet för våldsutsatta barn. De kvantitativa studierna kommer undersöka följande delar:

Tidigare familjehemsplacerade vuxna barns uppfattning av insatsen. Undersöka följande frågeställningar: Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Sammanbrott i placeringen? Stöd under placeringen? Förbättringar av insatsen?
Vuxna barn utsatta för narcissistiskt våld. Undersöka följande frågeställning: Hur uppfattade vuxenvärlden narcissisten? Hur uppfattade vuxenvärlden barnet? Lyckades narcissisten manipulera någon myndighet? Om ja, vilken och hur? Vid orosanmälan till socialtjänsten, inleddes utredning? Om ja, erhöll den enskilda någon insats? Vilken utbildning har narcissisten? Vilka yrken har narcissisten haft?
Vilka traumakonsekvenser har våldsutsatta vuxna barn idag på grund av våldet?

Syftet med studien är följande:

Förbättra kvalitén i familjehemsinsatsen för barn som blir placeras utanför hemmet.
Riskbedömning för barn som far illa utifrån barns egna beteenden och symtom vid våldsutsatthet.
Narcissisters olika masker i kontakt med myndigheter.
Narcissisters olika masker på arbetsmarknaden.
Traumakonsekvenser för våldsutsatta barn i vuxenlivet.

Kvalitativa studier

Utbildningsmanualen ska baseras på kvalitativa studier (intervjuer) med vuxna barn och deras erfarenhet av våld i hemmet. Syftet är att förbättra skyddsarbetet för barn som far illa i hemmet för att minska att fler barn far illa i hemmet. Studien grundar sig i barns delaktighet som ska ligga till grund för utbildningsmanualen. De kvalitativa studierna ska undersöka:

Vilket typ av narcissistiskt våld har de vuxna barnen utsatts för i hemmet?
Hur har våldets utövats mot de vuxna barnen?
Vilka olika typer av självskadebeteenden har de vuxna barnen utvecklat och hur länge har självskadan pågått?
Hur uppfattades självskadebeteendet av vuxenvärlden?
Vilket var den största missen socialtjänsten gjorde i kontakten med barnen?
Vilka tips har de vuxna barnen till myndigheterna för att förhindra att våldsutsatta barn faller mellan stolarna?
Önskar de vuxna barnen att de blev omhändertagna som barn?
Vilka riskfaktorer uttryckte barnen som socialtjänsten ignorerade?

Syftet med studien är följande:

En bred beskrivning av narcissistiskt våld för att förhindra att fler barn utsätts för liknande våld från sina biologiska föräldrar.
Hur har våldet utövats mot barnen för att öka kunskapen till yrkesprofessionella om våldsutsatta barn.
Skapa ett nytt bedömningsverktyg för barn utsatta för narcissistiskt våld till socialtjänsten för att förbättra riskbedömningar vid oro.
Vilka självskadebeteenden är mest förekommande bland våldsutsatta barn och vilka felaktiga antagande hade vuxenvärlden om självskadebeteendet?
Vilka missar gjorde socialtjänsten för att utbilda socialtjänsten och utveckla myndighetens riskbedömningar.
Vilka utvecklingsområden har socialtjänsten i deras arbete med våldsutsatta barn.
Diskussion kring socialtjänstens antagande att alla barn mår bäst att bo tillsammans med våldsutövaren. De flesta studierna om placerade barn påvisar att dessa barn löper högre risk för negativa konsekvenser i vuxenlivet. Studien har gjort slutsatsen att placeringen är anledningen till de negativa konsekvenserna. Denna studie inkluderar ytterligare en faktor som belyser den faktiska anledningen utifrån barnens perspektiv.
Vilka tydliga riskfaktorer framkom i mötet med socialtjänsten som inte fångades upp. Riskfaktorerna ska utgöra en del av det innovativa bedömningsinstrumentet.

Innovativt bedömningsinstrument för socialtjänstens arbete med våldsutsatta barn

Idag finns det inget tydligt bedömningsverktyg hos socialtjänsten för att bedöma våldets allvarlighetsgrad och omfattning för våldsutsatta barn. Det finns flertal tydliga faktorer som barn uppvisar när de är utsatta för våld i hemmet. Instrumentet ska grunda sig i barns beteende, anknyntningsmönster, vanliga missar hos myndigheten, barns uppvisade riskfaktorer samt den narcissistiska förälderns beteende i kontakt med myndigheter för att osynliggöra våldet.

Utbildningsmanual för yrkesverksamma som möter våldsutsatta barn

Trygga barn utbildningsmanual grundar sig i kvantitativa och kvalitativa studier samt evidensbaserad forskning som härstammar från socionomprogrammet och masterutbildning inom våld i nära relationer, barn och unga samt psykosocialt arbete. Målet med manualen är att den ska ges ut i bokform samt utveckla certifierade utbildningar för arbetet med våldsutsatta barn. Utbildningsmanualen ska innehålla följande:

Vuxnas bemötande till barn utifrån barnkonventionen, utvecklingspsykologi och anknytningsteori.
Resultatet från de kvantitativa och kvalitativa studierna som förhoppningsvis uppvisar ett statistiskt signifikant resultat.
Utbildningsmanual som ska implementeras på socionomprogrammet.
Certifierade utbildningar till yrkesverksamma som möter våldsutsatta barn.
Bedömningsverktyg för våldsutsatta barn.
Utbildning till familjehem som tar emot målgruppen.
Utbildning kring olika lagar och föreskrifter som kan användas i beslut och överklagan rörande barn som utsätts för våld i hemmet.
Utbildning kring traumadiagnoser som exempelvis emotionell instabil personlighetssyndrom, depersonalisationssyndrom, dissociativa sjukdomar, posttraumatiskt stressyndrom samt komplex form, schizofreni, beroendeproblematik, ungdomskriminalitet, hemlöshet och arbetslöshet.
Utbildning till yrkesverksamma rörande psykiskt, fysiskt, hedersrelaterat, sexuellt, ekonomiskt, materiellt, narcissistiskt och latent våld samt vanvård, försummelse och omsorgsbrist.

Behandlingsmanual för yrkesverksamma som möter våldsutsatta barn

Trygga barns utbildningsmanual syftar till att utbilda yrkesverksamma som möter våldsutsatta barn medan behandlingsmanualen syftar till att bistå med olika typer av behandlingar till målgruppen utifrån evidensbaserad praktik. Följande behandlingar kommer finnas i manualen:

Olika sorters av traumaterapi utifrån barnets behov, mognad och förutsättningar.
Kognitiv beteendeterapi för ungdomar i någon form av beroendeproblematik.
Skyddsarbete för våldsutsatta barn.
Motiverande samtal vid självskadebeteende och psykisk ohälsa.
Känslo- och affektreglering.
Anknytningsbehandling.
Psykoedukation för att stärka KASAM för våldsutsatta barn.
Olika övningar för våldsutsatta barn.

Trygga barn familjehemsverksamhet

Trygga barn familjehemsverksamhet är ett projekt som sker i samarbete med Vivant Omsorg AB. Medan Vivant ansvarar över verksamhetens regi ansvarar Socialt Skyddsnät i Sverige AB för utbildning och behandling av våldsutsatta barn. Verksamheten ska innehålla följande:

Certifierade utbildningar till jour- och familjehem utifrån Trygga barns utbildningsmanual
Ett barnombud till samtliga placerade barn för att garantera att allt arbete sker i enlighet med barnkonventionen. Barnombud ska säkerställa att barnet inte ska behöva ha kontakt med sin våldsutövare om barnet inte vill det och ska ha möjlighet att överklaga beslut som strider emot barnets rättigheter
Kontinuerlig handledning till jour- och familjehem
Terapi och behandling till barn utifrån Trygga barns behandlingsmanual
Aktiviteter och sysselsättning till placerade barn
Rutiner grundat i skyddsarbete och barnperspektiv
Kontaktperson till samtliga barn för att skapa en relation till en utomstående trygg vuxen som barnet har enskild tillgång till

Utredningsmanual för jour- och familjehem

Trygga Barns utredningsmanual för jour- och familjehem som är modern i sitt slag och mer inkluderande än BRA-fam som Socialstyrelsen tagit fram. I manualen lyfter vi exempelvis upp intervjufrågor som berör unga hbtqia+ personer och hur familjehemmen ställer sig inför frågor rörande om det familjehemsplacerade barnet skulle berätta att hen är homosexuell eller familjens förhållningssätt om barnet vill genomgå en könskorrigering och ändra pronomen samt namn. Detta för att säkerställa ungas hbtqia+ rättigheter i placeringen. Vidare utreder vi om bemötandet mot våldsutsatta barn, prestigelöst föräldraskap, värderingar i enlighet med barnkonventionen, traumahantering samt familjens tidigare erfarenheter av våld och ifall upplevelserna är behandlade så föräldrarnas trauma inte projicerar över på barnet.

Mål och syfte

Projektansvarig och bakgrund

Socialt Skyddsnät i Sverige AB är ansvariga över projektet i form av utredning, utbildning och behandling till våldsutsatta barn. Projektledaren är Rebecca Lysholm som är huvudansvarig för organisationen. Rebeccas engagemang grundar sig i att hon själv är uppväxt med två föräldrar som lider av en narcissistisk personlighetsstörning och hon har varit aktuell inom socialtjänsten under hela sin uppväxt utan att erhålla någon form av skydd. Efter att Rebecca har genomgått sju års traumaterapi och utvecklat distans till sin barndom startade hon Socialt Skyddsnät i Sverige AB som syftar till att utveckla sociala skyddsnät till grupper i samhället som osynliggörs och missas av den svenska välfärden.

Rebecca är examinerad socionom vid Stockholms universitet och har vidareutbildat sig genom masterskurser inom våld i nära relationer, barn och unga, psykosocialt arbete och evidensbaserat arbete. Vidare har hon utbildat sig inom genusvetenskap vid Stockholms universitet och har stöttat barn och unga som är våldsutsatta ideellt genom sin plattform sedan 2014. Sedan examen har hon arbetat med våldsutsatta barn och har kommit till slutsatsen att välfärdens arbete med målgruppen inte har förändrats sedan hon var barn. Det var utifrån det som idén om Trygga Barn skapades.

Motivering

När ett barn i Sverige dör till följd av våld är det i tre av fyra fall en förälder som är förövaren enligt Karolinska Institutet. [1] En större andel av föräldrarna har tidigare uppvisat ett suicidalt beteende och självmordsförsök samt ett stort antal barn har sedan tidigare varit aktuella inom socialtjänsten där det har funnits kännedom om missförhållanden i hemmet.

Esmeralda, eller Lilla hjärtat, föddes 25 april 2016. På BB blev Esmeralda och hennes mamma erbjuden skyddat boende då fadern utsatte mamman för våld. Mamman tackade nej till skydd och Esmeralda placerades i skydd eftersom fadern utgjorde hot mot Esmeraldas liv och blev kort efter skyddsplaceringen dömd för grovt vapenbrott.

När Esmeralda föddes uppvisade hon abstinens eftersom hennes mamma hade brukat narkotika under graviditeten. Bara som nio dagar gammal blev Esmeralda jourhemsplacerad. Förvaltningsrätten hade sedan efter tre års placering i skydd beslutat att Esmeralda skulle flytta hem till ursprungsföräldrarna - samma förälder som har utsatt Esmeralda för våld och utgjort dödshot. Esmeralda mördades den 30 januari 2020 och hittades under en barnsäng. Esmeralda hade legat död i tre dygn innan polis och socialtjänst anlände till hemmet. Förutom Esmeraldas föräldrar var också hennes två bröder på ett respektive 14 år hemma.

Efter den rättsmedicinska undersökningen framkom det att föräldrarna hade tvingat i flickan fyra olika narkotikapreparat och Esmeralda hade 102 skador på sin kropp. Rättsläkaren noterade att dödsförloppet var utdraget och höll på mellan tre till 12 timmar.

Esmeralda är bara en av flera barn som farit illa i Sverige. Vuxenvärlden misslyckas vid tillfällen att skydda barn som far illa. Detta beror på flertal anledningar, exempelvis bristande kunskap om våld mot barn inom myndigheter samt frånvarande kunskap om våldsutsatta barn hos familjehemmen.

Det är många organisationer som uppger att de kämpar för barns rättigheter, trots det sker det ingen särskild förändring för målgruppen. Trygga Barn är ett innovationsprojekt där vi utvecklar insatser utifrån ett helhetsperspektiv och i enlighet med barnkonventionen. Vi tillhandahåller en utredningsmanual för familjehem som berör flertal områden som BRA-fam inte gör för att säkerställa att familjehemmen är lämpliga. Vidare arbetar vi på en utbildnings- och behandlingsmanual rörande våldsutsatta barn för jour- och familjehem, socialtjänst, skola och BUP där vi vill ansöka från PRV om varumärkesskydd och certifiering för utbildningarna.

Vidare startade Trygga Barn familjehemsverksamhet 221201. I verksamheten utreder vi och utbildar familjehem kontinuerligt med fokus på våld och traumaresponser hos barn. I insatsen ingår det traumaterapi i samband med placeringen samt ett barnombud för att säkerställa att barnen inte far illa under placeringen samt att barnets delaktighet tillgodoses hos Socialtjänsten.

Manualen ska grundas i både kvalitativa och kvantitativa undersökningar där vuxna barn som tidigare utsatts för våld i hemmet samt placerats i familjehem får berätta deras upplevelser för att säkerställa barnens delaktighet i projektet. Barnens röst och upplevelser behöver vuxenvärlden en gång för alla förhålla sig till och där av baseras manualen på vuxna barns utsagor.

[1] Söderlund Leifler, K. (2014). Vem dödar sitt eget barn? Medicinsk Vetenskap volym (1). Karolinska Institutet.

Syfte och Mål

Syftet med projektet är att öka kunskapen för vuxenvärlden rörande våldsutsatta barn. Idag utgår riskbedömningar inom barn och unga på socialtjänsten utifrån yttre faktorer så som barnets klädsel, hygien och skolgång och man missar ofta barnets känslomässiga avvikelser som indikerar på våld i hemmet.

Det finns en stor bristande kunskap inom socialtjänsten rörande arbete med våld i nära relationer. Många gånger väljer socialtjänsten att ha ett gemensamt möte med barnet och den våldsamma föräldern vilket utifrån ett våldsperspektiv inte blir verksamt. Enligt FREDA-beskrivning, som är en evidensbaserad manual för att bedöma våld i nära relationer hos vuxna, framkommer det att verktyget inte ska användas när våldsutövaren är i samma rum. Detsamma ska gälla barnen där det finns misstanke om att barnen utsätts för våld.

Utifrån den kvantitativa och kvalitativa studier ska vi intervjua vuxna barn som har utsatts för narcissistiskt våld i hemmet. I studien ska vi kartlägga vilka brister socialtjänsten hade, hur den våldsamma föräldern lyckades manipulera olika myndigheter, hur omgivningen uppfattade narcissisten, hur omgivningen uppfattade barnet samt vilka tydliga tecken som barnen uppvisade som indikerar på våld men som inte fångades upp av myndigheterna.

När en riskbedömning rörande våld mot barn ska göras behöver socialsekreterare ha kunskap om barns olika reaktioner på våld. Bedömningen kan inte göras på förälderns utsagor och barnens utsagor är ofta bristande eftersom barn vill skydda sina föräldrar och underdriver. För att motverka att socialtjänsten missar våldsutsatta barn behöver socialsekreterare ha kunskap om andra beteendemönster som barnet har som indikerar på våldsutsatthet. Utifrån de kvalitativa och kvantitativa intervjuerna ska ett evidensbaserat bedömningsverktyg utvecklas till socialtjänsten, utbildningsmanual och certifierade utbildningar till yrkesverksamma samt genom att trycka manualerna kan litteraturen användas inom socionomprogrammet.

Utöver det kommer manualerna förankras i evidensbaserad forskning utifrån teorierna: anknytningsteori, utvecklingspsykologi, trauma, traumadiagnoser, traumaresponser, kognitiv beteendeterapi, response based practice, psykoedukation, traumatisk bindning, normaliserings- och uppbrottsprocessen samt förövarpsykologi.

Ekonomi

Organisationen reglerade sin bolagsordning under januari 2022 och är ett återinvesteringsbolag. Med andra ord så återinvesterar organisationen 95 % av vinsten i organisationens sociala verksamheter och samhällsprojekt och går i enlighet med regeringens föreskrift (SOU 2003:98) om aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Det sker inte aktieutdelning i organisationen och samtliga bidrag som går till den sökta verksamheten kommer även användas inom dessa ramar. Organisationen har olika konton för de två olika projekten för att sära på bidragen.

Den ekonomiska budgeten presenteras i separat bilaga. Sammanfattningsvis ska bidragen gå till:
· Administrativa kostnader så som redigeringsprogram, mejl och digital lagring, mobilabonnemang, kostnader för redovisning och bidragsinsättning, hemsida, digital marknadsföring och journalsystem.
· Ansökan om IVO tillstånd.
· Ansökan om varumärkesskydd för utrednings-, utbildnings- och behandlingsmanualen hos Patent och registreringsverket.
· Uppdragsanställning av författare som kan korrigeringsgranska litteraturen innan publiceringen.
· Tryckeri av litteraturen.
· Utgivning av litteraturen.
· Marknadsföring av litteraturen hos återförsäljare.
· Lön för projektledare, kontaktperson, utbildare, terapeut och barnombud (i det fall som bidragsgivare tillåter denna kostnad, i annat fall delas bidragen upp så de går till de krav som bidragsgivaren har för ändamålet).
· Transportkostnader för utbildningar och arbete i verksamheten.
· Hyra för lokal för projektet samt behandlingslokal.
· Aktiviteter för de placerade barnen.
· Kostnad för registrering och marknadsföring på placeringshemsidor.
· Kostnad för registrering på upphandlingssidor.
· Kostnad för registrering på familjehemsbank.
· Handledning.

Återrapportering

Under 2023 kommer en verksamhetsberättelse upprättas för Trygga Barn. De bidragsgivare som önskar en återrapportering i form av en verksamhetsberättelse och årsredovisning kan meddela ansvarig verksamhetsansvarig Rebecca Lysholm.